Har för någon dag sedan vänt sista bladet i denna bok. Jag känner redan att den här boken kommer jag inte att minnas speciellt länge. Mina förväntningar var nog ganska höga då jag hört folk ställa den jämt med John Ajvide Lindqvists "Människohamn" vilket jag inte på något sätt kan förstå. Människohamn ter sig som en putsad pokal på bästa platsen i hyllan mot Skumtimmen som står dammig på en mindre bra plats.
Jag vill absolut inte såga Skumtimmen även om det är kul att såga för sågandets skull. Men jag drogs aldrig riktigt med i berättelsen. Den hade upplägg på riktigt fina avsnitt men det blev liksom halvdana tå-fjuttar istället för kraftiga vristar.
Jag kan ändå rekommendera Skumtimmen till folk som gillar deckare. Den är bra. Men inte bättre än så.
Mot nästa bok...
Jag kan hålla med dig; jämfört med Människohamn är den ganska blek, men som deckare tycker jag att den tillhör det bättre jag läst de senaste åren (i genren). Uppföljaren Nattfåk är dock riktigt dålig! Men den lär du ju inte läsa ändå!
SvaraRaderaNär träffas vi? Jag har inte läst ut boken dock!
Hmm jag hade faktiskt tänkt läsa Nattfåk men när du säger att den är sämre då börjar jag vackla.
SvaraRaderaNär ändå Ajvide är på tapeten kan jag berätta hur läslusten kröp innanför huden på mig senast jag var på Akademibokhandeln och fingrade på Ajvides böcker. Mycket inbjudande. Undrar om inte jag har ett kall för skräckböcker?
Jag har inte läst ut Kollektivt självmord ännu men jag njuter av läsningen. Känns som en fin mix av Torgny Lindgren och Mikael Niemi.
Gott!