Pre-Skulden

Vill bara lite som hastigast skjuta iväg en nödraket och en liten idé som kanske uppskattas? Jag vet att alla har fullt upp och sådär, men även om vi inte har läst ut Skulden så betyder ju det ju inte att en träff är onödig. Fast det kanske bara är jag kvar?

Vi kan kalla det ett pre-möte; ett inför samtal. Va? Kanske som ett extrainsatt utvecklingssamtal där vi diskuterar verkligt viktiga frågor som t.ex. Peters eminenta idé att tillsammans göra en resa. Hans förslag om bokmässan i Gbg (fan, det är ju rock n roll grabbar, eller?) ligger ju ett år fram i tiden och kanske finns det fler ideér? Det finns ju ett och annat kulturellt accepterat upplägg som t.o.m. våra familjer kan tänka sig att sponsra. Tänk er att vandra i Charles Dickens fotspår i London eller kanske göra en Shantaram. Va? För tusan, vi kan ju börja redan i helgen med att vandra på Strindbergs slitna gamla gator; spatsera runt i Berns salonger och sedemera ramla in på Gröne Jägaren och föra intellektuella samtal med Sellén och Montanus.

Vad säger ni?

Ska bara....

Jo men så're att é ..... ska bara läsa klart de där sista sidorna i Ozzyboken sedan sätter jag mig ner med Synden på allvar vid stranden jag och doppar fötterna i havet vi. Eller hur var det nu? HUR SOM HELST, då reser jag fan i mig inte upp förrän den är utläst.

Guinness vs Hennesy

"Många alkoholister skiter på sig. Jag menar, tänk efter: fyra liter Guinness är tillräckligt mycket asfalt för att belägga en och en halv mils motorväg. Och när man kvicknar till dagen efter så vill kroppen bara bli av med allt: den vill bara driva ut all giftig skit som du tvingat i den kvällen innan. Jag försökte byta från Guinness till Hennessy. Men jag blandade ut det med apelsinjuice eller coca-cola hela tiden, vilket var illa. Och jag drack fyra flaskor Hennessy om dagen, plus kokainet och tabletterna och ölen."

Ur Jag är Ozzy, s. 291

Alltjämt kröker sig ljuset i hans förvridna anlete

då plågoandarna gör sig påminda som en knuten näve, en pisksnärt i medvetandet, störtandes som en flodvåg av odefinierade symptom. Anledningen är enkel, till och med lätt skrattretande. I en och samma rörelse, tanke, impuls, höjer sig idéerna över det ännu inte sagda och vågar sig på en resa ut i det okända: tanken koncentreras. Frågan formuleras, om än med visst vemod, hunden som viker undan blicken, barnet som tystnar, handen som höjs. Kastar sig ut i ovissheten: Och så med ens var det sagt, och gjort, om än med en plötslig ingivelse att kväva läpparnas rörelse. Det enda han frågade var:
- Blir det något satans bokcirkelmöte nån gång??? Jag vill dricka bärs!!

Ber Ozzy om hjälp!

Det sker nån gång om året, och då är det verkligen helt tomt. Jag pratar om den månad (eller i värsta fall månader) när läslusten totalt försvinner och jag hellre spenderar tiden tillsammans med ett avsnitt av Cougar Town än att läsa. Och då är det ju illa!

Vad jag vill säga med detta är att jag verkligen måste ha ett datum för att fullborda Random Ranelid. Fick ingen överväldigande respons på det inlägget (men tack Peter) och det känns som om cirkeln har soffat till sig en del igen. Men visst, vi har saker att göra .... jag vet. Men ändå? Borde vi inte ta tag i det nu - säg fyra veckor från idag, det skulle innebära torsdagen den 30 september. Vad gör du då? Kl 19? Vad sägs?

Hur som helst, för att komma i fas ber jag Ozzy Osbourne om hjälp. Hittade nämligen en sån där rolig liten rockbiografi häromdan - Jag är Ozzy! Den kanske kan få fart på min läslusta? Det har hänt förr att nån rockbiografi har fått fart på vokalerna och så är man igång igen.

Men då Ozzy växte upp i tråkiga engelska arbetarstadsdelen Aston i Birmingham är inledningen något seg. Förstår inte vad det är med rockbiografier och att starta från början. Det är alltid lika tråkigt, som för att visa att de är mänskliga - men det vi vill läsa om är ju precis allt det där andra; det som inte är mänskligt och anledningen till att de bor i feta villor i Beverly Hills och inte vi. Men, precis som med alla andra rockbiografier tar den sig nog - om Ozzy nu lyckas komma ihåg något över huvud taget.