då plågoandarna gör sig påminda som en knuten näve, en pisksnärt i medvetandet, störtandes som en flodvåg av odefinierade symptom. Anledningen är enkel, till och med lätt skrattretande. I en och samma rörelse, tanke, impuls, höjer sig idéerna över det ännu inte sagda och vågar sig på en resa ut i det okända: tanken koncentreras. Frågan formuleras, om än med visst vemod, hunden som viker undan blicken, barnet som tystnar, handen som höjs. Kastar sig ut i ovissheten: Och så med ens var det sagt, och gjort, om än med en plötslig ingivelse att kväva läpparnas rörelse. Det enda han frågade var:
- Blir det något satans bokcirkelmöte nån gång??? Jag vill dricka bärs!!
Ja, du har rätt. Jag har läst två böcker nu så jag är på gång. Nu ska jag bara ta tag i synden. Jag kan nästa vecka nån gång. En fredag vore ju sjukt trevligt men jag är inte sån, kan tänka mig en lördag. Ha, eller en söndag eller en tisdag eller, ja ni fattar.
SvaraRadera