måndag 19 november 2012

Jag ringer min bröder (eller nåt liknande)

Hej!

Vet inte om någon av er läser det här. Förmodligen inte.

Skitsamma. Sammaskit.

Vill bara säga att jag saknar våra samtal. De fick mig att läsa mer. Tänka och fundera lite mer. Nu ser ni. Kan inte ens skriva samman hängande meningar längre. Det blir särskrivning och kort  meningsuppbyggnad.

Är det inte förjävligt, så säg?

Har väl läst en del sedan vi träffades sist men det mesta har jag glömt. Och det är väl på sin plats men ändå; hade FRISAGA funnits hade min palett med lästa böcker kanske varit något mer färgglad?

Just nu läser jag iallafall alla bibliotekariers våta dröm: Jonas Hassen Khemiri. Hans Jag ringer mina bröder är underbart underhållande med ett språk i särklass. Jag svär mannen! 

Nåväl, vad vill jag säga med detta? Ha, jag vet inte - vill nog bara påminna er om att det en gång i tiden fanns en liten cirkel vid namn FRISAGA och att vi i denna hade ganska trevligt, även om det ibland kändes som ett aber att behöva läsa nån tjock bok om slavhandel eller att behöva följa med i något där allt är upplyst samt att stirra på en pojke som vägrar klättra ner i ett träd, men visst gav det något? Och man kanske kan ändra spelreglerna, vad vet jag?

Så, jag säger ingenting. Men ändå, .......

1 kommentar:

  1. Jag håller med om språket, vad har hänt?
    Bra förslag, ändra spelreglerna, skippa boken och kläck en bira. Vi behöver prata av oss, komma in i rytmen och hitta meningen med livet.
    Mycket har säkerligen lästs och mer finns kvar att reda ut... mitt schema ser fortfarnade sjukt packat ut och jag har svårt att finna tid till livet, men kanske finns en öppning i juletid.
    Jag är med på en sammadrabbning om det går att planera in, kanske kan vi hitta någon skrift som vi gemensamt kan besegra. Kanske skulle vi lagt in en begränsning/vad i valet av bok tex får den under 3.0 i betyg får man bjuda laget på en runda nästa träff.

    SvaraRadera