Det här är den första boken jag verkligen försvann in i. Den första boken jag inte kunde sluta att läsa. Den första boken som fick mig att prioritera läsningen högre än att t.ex. träna, cykla, spela gitarr och allt man gjorde massor av på den tiden. Det var naturligtvis en flummig men råhärlig känsla. Man kan lugnt säga att tack vare den här boken har jag velat läsa mer och mer. Den har fått mig att söka efter fler böcker som kan fängsla och ta en till fantasins innersta kammare.
Bokens handling i sig mins jag inte mycket av. Det jag mins tydligt är känslan den provocerade fram och framförallt beroendet. Skulle jag läsa den för första gången idag vet jag inte vad jag skulle tycka. Jag har bestämt mig för att inte riskera något och därför låta bli en andra läsning. Man ska inte peta i skiten för då börjar det lukta.
En kort beskrivning av handlingen kan jag våga mig på.
Den handlar om en pojke(från en fattig familj) som tar sig in på en internatskola och studerar historia. Han upplever en massa underliga saker tillsammans med sina klasskompisar, mycket tack vare deras flummiga proffessor som helt klart bidrar.
En "måste bok" tycker jag.
Här får man krypa fram och säga att den har jag banne mig inte läst. Det var väl ett trevligt inlägg; nu funderar jag som bästa på böcker jag själv läst och inspirerats av.
SvaraRadera