Om jag vetat vad jag vet nu hade jag kanske letat efter henne när jag nyligen besökte kransen. Sofia Karlsson, Midsommarkransen drottning, och tillika huvudämnet i Anders Paulruds roman Kärleken till Sofia Karlsson. Vet inte om hon existerar, ens under annat namn, men boken handlar om Anders i femtioårsåldern som arbetar i tidningsbranschen och nyligen har opererat bort en knytnävstor tumör ur huvudet.
Han beger sig iväg på en pilgrimsfärd eftersom en ängel besökt honom och berättat att Sofia finns vid världens ände. Så nu går han för sitt liv, och tänker igenom livet och kärlekshistorien med den 26 år yngre kvinnan. Det är nattsvart rakt igenom och jag tror att jag läste den fort för att det blev lättast så - men det är alldeles för bra för att sluta läsa. Fast på ett vis är boken fylld av manlig självömkan och slår ibland över - kan inte riktigt bestämma mig vad jag tycker. Det är iallafall en historia om livskris och avsked; hur den yngre kvinnan lämnar en äldre man för att hon inte ser någon framtid i honom. En kärlekshistoria; smärtande verklighet och återblickar.
Det här är ingen feelgood-litteratur men ändock läsvärd. En kärlekshistoria utan sockersött slut fast som ändå någonstans sluta trovärdigt lyckligt. Tja, eller iallafall trovärdigt och på ett sätt som den kanske måste. Och förhoppningsvis medvetet självömkande.
Nästa bok: Det regnar i Wimbledon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar